… de underbara kirurgerna och ortopederna. Det är väl bara att ge sig iväg, vad kan hända? Jag har gjort det förr, var yngre och modigare då och driven av en äventyrslust. Året var 1993, jag var singel, skulle fylla 24 år och arbeta i Saudi Arabien. Såg inga hinder bara möjligheter. Nu är jag 53 år, har familj och ska börja arbeta i Linköping… och det känns läskigare. Kanske inte livet i en större stad då jag är född och uppvuxen i en, men att arbeta på ett Universitetssjukhus.

– Åk mamma, åk!! Budskapet från 18-åriga dottern var väldigt tydligt.😍

Med familj och hus i Mora, en plats där jag trivs och inte vill flytta ifrån, så kändes bemanningsföretag som det bästa alternativet att uppfylla min önskan och nyfikenheten på något nytt.

Valet föll på Operationskonsulterna tack vare goda omdömen från andra som valt att arbeta för dem och mitt första uppdrag visade sig bli i Linköping, Operation Nord på Universitetssjukhuset.

Onsdag den 7 juni 2023 började jag på min nya arbetsplats med specialiteter inom urologi, gynekologi, kirurgi och under jourtid även neuro, ÖNH, kärl mfl.

Skulle mina erfarenheter som jag samlat på mig genom åren på olika arbetsplatser, inom några av Sveriges regioner, vara tillräckliga? Orkar jag med pendlingen – jag är ju äldre nu….. Klarar sig verkligen familjen utan mig?😆😉 Funderingarna var många.

Det skulle visa sig att den breda kliniska kompetensen, inom flera olika specialiteter, som jag hade med mig i bagaget var till stor hjälp för att lära sig nya specialiteter. Det som varit nytt för mig är robotassisterade ingrepp, lever och pancreaskirurgi samt neuro. Jag har hela tiden känt mig väldigt trygg med all medicintekniskutrustning då det varit mycket variation av det i Mora och en av den operationsavdelningens styrkor.

Boendet i Linköping har varit väldigt bra både vad gäller standard och avstånd till tågstation och sjukhus. Fritiden har jag fyllt med promenader, löpning, läst böcker och lyssnat på musik. Spännande att upptäcka en ny stad!

En vemodig känsla har alltid infunnit sig då det varit dags att lämna hemmet, samma varje gång men ändå lika underbart att ge sig iväg. Egen tid och återhämtning vilket gett en enorm energi väl hemma igen, pendlingen har alltså fungerat över förväntan. Speciellt när jag fick sällskap av dottern.

En regnig sommar, översvämningar, inställda tåg och en arbetsvecka på bara 3 dagar och det är dags att åka från Mora till Linköping igen. Det får bli bil!

-Men då kan ju jag följa med, utbrister dottern!🚗

Åh så mysiga kvällar vi fick efter jobbet!!🥰  Dottern hittade sina löprundor på dagarna och var lycklig över närheten till shoppingen i centrala Linköping. Som nybliven innehavare av körkort erbjöd sig sedan dottern att köra hem till Mora, trött efter dagens arbetspass gosade jag ner mig i passagerarsätet med en stor burk godis, slumrade säkert till en stund också.

Även maken var nyfiken på Linköping. Intresserad av hockey, laget är Leksand. En lördag i september skulle Linköping spela mot just Leksand. Perfekt, jag fick en date! Seger för Leksand som firades på vinbar, ett utbud som inte finns i Mora. Om det var hockeyn eller jag som hade mest dragningskraft för ett besök? Det var jag!!!❤️

Jag är så otroligt tacksam som genom Operationskonsulterna ha fått den här möjligheten och känner stor ödmjukhet till mina kollegor ute i landet. Vilket mottagande och engagemang!!

Starkt supportad av make och dotter har jag pendlat mellan Mora och Linköping i 4 månader nu och ska så göra till 31 januari 2024 och jag trivs fantastiskt bra och det är vansinnigt roligt!!

Den läskiga känslan har blivit en go känsla och ovissheten om framtiden är bara stimulerande.

Och familjen….  de har klarat sig bättre utan mig😁.

Annika Wallin 🍁

… min man skulle följa med och då även vår hund. Jag förstod att detta med hund gjorde det lite knepigare att hitta boende till oss under fem veckor, men ”sim sala bim”, kontorsassistenten Johanna Birgersson Mesghina fann en bostad i Nordanträsk, ca 1,5km från Sunderby Sjukhus. Vi skulle bo i ett ”poolhus” med värdfamiljens hus på tomten. Jag och min man Anders fann boendet helt fantastiskt, med naturen direkt utanför, trevlig värdfamilj som t o m lekte med vår hund (pinn- och bollkastning) samt härlig cykeltur till sjukhuset, bara 10minuter bort.

Sunderby sjukhus är ett regionsjukhus med hela Norrbotten som upptagningsområde. Förutom elektiva operationer kom bl a trauma patienter, cancersjuka och gravida. Många patienter färdades långväga ifrån, t ex från Kiruna till Sunderby sjukhus tar det över 4 timmar att köra (34mil), men det var inget konstigt att åka den sträckan! Jag förstod att ambulansflyg endast användes till trauman och absolut akuta patienter. Centraloperation på Sunderby sjukhus har 14 operationssalar. Till en början var det lite svårt att hitta bland många korridorer åt olika håll och med flera sektioner om 3 operationssalar i varje del, men efter en vecka hittade jag. I varje sektion fanns läkemedelsrum, förråd och skölj, vilket var smidigt. Mitt arbete som anestesisjuksköterska var sig likt: Iordningsställande inför sövning med bl a kontroll av Dräger respiratorn, ta emot patienten etc. Checklista utfördes inför sövning samt den gemensamma checklistan med samtliga på salen. Atropin gavs nästan uteslutande till alla patienter som skulle sövas, det var även praxis att använda BIS för att kontrollera medvetandenivån.

Jag uppskattade verkligen mina 5 veckor på Sunderby sjukhus, det var intressant och nyttigt att se en del annorlunda arbetssätt. Jag arbetade mellan 07-16 må – to  och 07-14 på fredagar. Detta innebar att vi hade tid att åka till Boden eller Luleå efter jobbet. På helgerna körde vi till många platser, bl a Jokkmok, Muddas nationalpark, Storforsen, Happaranda och Kukkulaforsen och Piteå. En lördag tog vi en båtfärd ut i Luleås skärgård, båten stannade långt ute i skärgården i en timme vilket gav oss en chans till bad.

Det var en mycket trevlig tid och jag rekommenderar alla med möjlighet att göra en liknande resa.

Hälsningar
Helena Jubran